Pers hemsida/textuppgifter

Småbrukaren som blev biolog
Kristina Belfrage, småbrukare på en gård i Uppland, har forskat på stipendium. Hon har jämfört den biologiska mångfalden på små och stora gårdar. Det småskaliga jordbruket är för henne den viktigaste grunden för en bra miljö och en rik biologisk mångfald. Många av de fåglar som hördes förr när hon var barn är idag tysta eller hörs sällan.

Kristina Belfrage har utbildat sig till biolog parallellt med sitt jordbuksarbete och går nu på doktorandutbildningen vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Forskningen kan hon till stor del sköta hemifrån. En stiftelse som stöder miljöforskning inom jordbruket har hjälpt till med pengar, annars är det svårt att få medel till detta. I sin forskning har Kristina jämfört tolv olika gårdar med utgångspunkt från deras storlek och brukningsmetod och räknat mängden fåglar, fjärilar, humlor och blommande växter. Det fanns bl.a. dubbelt så mycket örter och fåglar på de små gårdarna jämfört med de stora. Även mellan de ekologiska jordbruken var skillnaden mycket stor, vilket inte har påvisats tidigare. Kristina menar att det bara är småbruket som kan kallas ekologiskt.
- Där finns det tillräckligt med diken och åkerrenar och andra viktiga miljöer för att gynna insekts- och fågellivet och detta i sin tur hjälper till att driva jordbruket utan gifter.

Kemiintressen missgynnar ekologiskt jordbruk
- Ekonomiska kemiintressen gör att det ekologiska jordbruket missgynnas och baktalas på olika sätt, säger Kristina, som tycker att det talas mindre om markpackningens effekter, vilket hon planerar att undersöka. På de stora gårdarna är maskinerna större och tyngre än på de mindre. Marken packas när tunga maskiner körs och ju större och tyngre de är, desto djupare ner påverkas jorden. Markpackningen minskar skördarna med 10-15 procent. Dessutom kan skador, som jordens alvlager får av ett tryck mot sig på över sex ton, bara repareras om en ny istid inträffar.
- Det talas det inte så ofta om. Däremot framhålls det ofta att skördarna är 10-15 procent lägre i ekologiska odlingar, menar Kristina.

Genteknikens effekter
Det finns stora pengar inom genforskningen, vilket oroar Kristina. Hon menar att konstruktionen av en helt ny art med okända effekter kan vara mycket farligare än något som tidigare har funnits. I majs har det exempelvis lagts in en förmåga att döda vissa insekter. De manipulerade generna kan "smitta" vilda växter genom att majsens pollen sprids med vindens hjälp och ingen vet vad som i så fall kan hända, kanske slås hela arter ut.
- Det finns ju inget behov av det här. Ingen konsument har efterfrågat genmanipulerade produkter. Det handlar bara om att gå kemiindustrin till viljes.
Själv har hon odlat ett tiotal gamla spannmålssorter från en genbank på Alnarp, eftersom hon tycker bra om äldre sädesslag.
- Det finns så många äldre sorter som innehåller en massa bra saker, mera näringsämnen och andra speciella egenskaper. Där har vi en enorm resurs att hämta ur genom att förädla på traditionellt vis.
Kristina tycker också att äldre bönders kunskaper ska tas till vara, hon har lärt sig mycket av dem.
- Det handlar ju alls inte om att gå tillbaka till 1800-talet och driva jordbruket som man gjorde då. Men man ska ta vara på deras visdom och utveckla det småskaliga jordbruket med moderna hjälpmedel.

Småbrukare - ett framtidsyrke
Kristina tror att småbruket är en framtidssysselsättning. Om 50 år kommer det inte att finnas så mycket olja kvar att den kan användas till drivmedel och konstkväve, menar hon.
- Kan man hålla ut och hålla liv i jorden så att man kan odla utan gifter och konstgödsel så är man verkligen framtidens lantbrukare. Då kommer hästen med säkerhet till heders igen. Den är ju utmärkt i jordbruket och skogen, inte minst när det gäller att undvika skador på mark och rötter.

Stockholmstjej med jordbruksintresse
Kristina har ägt sin gård i byn Ekeby utanför Norrtälje i 11 år. Den omfattar 32 ha, varav 20 ha skog. De djur hon har på gården är kor, får, en häst och två hundar. Kristina odlar vall, spannmål, grönsaker och potatis. Trots att Kristina är född och uppvuxen i Stockholm har hon alltid velat vara småbrukare och jobba med djur, jord och skog.

Förslag till bildtext på s. 8
Lilla bilden till höger: Kristinas häst och en av hennes hundar, en collie.

Stora bilden till vänster: Kristina i sin trädgård. Hon har räknat antalet fåglar, fjärilar, humlor och blommande växter på 12 olika gårdar.

Förslag till bildtext på s. 9
Till vänster syns några av Kristinas kor. Huset på höjden är byggt i gammal stil, men många nya lösningar har prövats på det, eftersom Kristina värnar om miljön. Hon anser även om småjordbruket att man ska ta till vara äldre bönders visdom och utveckla det med moderna hjälpmedel.